Åtta år med Nära vård i glesbygd. Projektsamordnare Åsa Matero och förbundsdirektör Magdalen Alatalo Berg delade erfarenheter tillsammans med projektets styrgrupp på konferensen Via Ruralis.
Färre långa vårdresor och rätt hjälp tidigare. Åtta års arbete med Nära vård i glesbygd visar hur vården kan komma närmare människors vardag. Nu ska erfarenheterna tas till vara och lösningarna utvecklas i den ordinarie vården.
Under 2019–2026 har de fyra nordligaste regionerna och deltagande kommuner utvecklat bland annat digitala konsultationer, mobila team och gemensam planering. Norra sjukvårdsregionförbundet har samordnat projektet med finansiering från Socialdepartementet. Lärdomarna samlas i slutrapporten Långa linjer, nära möten – vårdens hantverk i glesbygd och presenterades på konferensen Via Ruralis i november 2026.
Många goda exempel i modellområdena
Samarbete och nya sätt att nå vården förenar arbetet i de fyra regionerna. I Norrbotten har gemensamma nära vård-team etablerats i Kalix, Haparanda, Övertorneå och Överkalix. Samverkan har också utvecklats i Jämtland Härjedalen, med ett gemensamt hemtagningsteam i Ragunda och försök med delat ansvar mellan kommunens och hälsocentralens sjuksköterskor i Berg. I Västerbotten har arbetet med digitala arbetssätt utvecklats inom flera olika områden bland annat ronder, bedömningar och konsultationer, medan Västernorrland har arbetat med digitala ronder, ”Hemma hos mig” och en äldremottagning i Sollefteå. Invånarnas delaktighet har också format lösningarna. I Näsåker lade den grunden till samhällsrum som sedan spridits i länet.
Viktigaste lärdomarna: relationer, tillit och tid att mötas
Goda relationer och gemensamma mötesplatser är en röd tråd i processledarnas erfarenheter. De lyfter alla betydelsen av att mötas och bygga förståelse för varandras förutsättningar.
– Min viktigaste lärdom är att allt blir lättare när vi har goda relationer. Prioritera att ses, och prata gott om varandra – på alla nivåer! säger Jessica Isaksson processledare i Jämtland Härjedalen.
Övriga processledare håller med.
– Regelbundna möten med samverkansparterna hjälper oss att förstå varandras vardag och förutsättningar. Det är också viktigt att arbeta strukturerat och utvecklas i små, genomförbara steg, säger Mari Huhtanen, processledare i Norrbotten.
Framåt: mer vård nära hemmet
Nästa steg är till exempel att göra specialiststöd på distans till en naturlig del av vården. Med direkt stöd till lokala team kan fler bedömningar göras tidigt, utan att patienten alltid behöver resa. Det kräver avsatt tid, fungerande teknik och tydligt ansvar.
Gemensam planering mellan kommun och region kan samtidigt hålla ihop hjälpen kring varje människa. Delad kompetens och gemensamma team kan få resurserna att räcka längre. Invånarna behöver vara med och utveckla lösningarna – inte bara lämna synpunkter.
Från projekt till vardag
Arbetet tar nu olika vägar i regionerna. Gemensamt är att ta vara på erfarenheterna och fortsätta utvecklingen i ordinarie verksamheter och i befintlig samverkan.
– De initiativ som redan pågår lokalt lever vidare med kraft från lokalt engagemang, ansvar och ägarskap, säger Erika From, processledare i Västerbotten.
För att ta vara på möjligheterna behövs långsiktiga beslut, gemensamma prioriteringar och tid för utveckling. Skilda budgetar och otydliga mandat får inte bromsa arbetssätt som kan göra vården mer sammanhållen.
Rapportens budskap är att glesbygdens erfarenheter har värde för hela landet. Även den som bor nära en mottagning kan ha långt till rätt hjälp. Här finns lösningar att bygga vidare på.
Sidan senast uppdaterad: 19 november 2026