Silvialäkaren Agnes – med äldres hälsa i fokus

29 juni 2023 Kunskapsstyrning

I de fyra nordligaste regionerna har vi utmaningar inom hälso- och sjukvården, inte minst när det gäller geografiska avstånd och en allt äldre befolkning. Då behövs medarbetare som brinner för sitt uppdrag och en organisation som ger förutsättningar. Ett gott exempel är geriatrikern Agnes Lindbo från Region Norrbotten.

Agnes Lindbo i Gällivare är ordförande för Region Norrbottens lokala programområde Äldres hälsa. Det är en del av det nationella systemet för kunskapsstyrning i vården, som handlar om att leverera bästa möjliga vård i hela landet. ”Det innebär också att vi får ta del av den senaste kunskapen och forskningen”, säger hon.

Agnes Lindbo är en av Region Norrbottens fyra geriatriker. De övriga tre arbetar på Sunderby sjukhus i Luleå. Dessutom finns det en ST-läkare i geriatrik på Kalix sjukhus.

Under sin AT-tjänst på Gällivare sjukhus och Jokkmokks hälsocentral kom hon i kontakt med många geriatriska patienter, särskilt från Vuollerim.

– Jag kände att jag vill kunna mer om äldres hälsa. Jag såg också att det fanns stort behov av läkare med fördjupad kunskap inom området, säger hon.

Diplom från drottningen

Efter sin AT gjorde Agnes Lindbo därför en ST-tjänst i geriatrik i Umeå. Parallellt gick hon under två år den magisterutbildning i demensvård på distans som anordnas av Karolinska Institutet och Stiftelsen Silviahemmet.

– Vi som har gått utbildningen får titeln Silvialäkare och det var drottning Silvia själv som delade ut diplomet. Hon är väldigt engagerad i demensvård, eller vård av personer med kognitiva sjukdomar som är det begrepp man numer föredrar.

Går igenom patienterna

På Gällivare hälsocentral arbetar Agnes Lindbo med att lyfta vikten av det geriatriska arbetet.

– Måndag till torsdag har jag till exempel planeringstid en halvtimme per dag i form av ett digtalt möte med två av den kommunala hemsjukvårdens sjuksköterskor, olika för varje gång så att alla får vara med. Vi går igenom enskilda patienters planering, inkommande remisser, provsvar, årskontroller, läkemedelsjusteringar och problem.

Hon tillägger:

– Det är min favorittid under veckan, att systematiskt och proaktivt utvärdera enskilda patienter. Det har också bidragit till färre akuta ärenden. I början handlade det mesta om att ”släcka bränder”, men nu är merparten av ärendena sedan en tid tillbaka planerade uppföljningar, säger hon.

Viktigt med läkemedel

Ett specialintresse Agnes Lindbo har är farmakologi.

– Som patient ska man känna sig trygg med alla läkemedel man stoppar i sig. Det gäller oss alla, men särskilt för sköra äldre är det viktigt att det finns ett syfte med varje läkemedel som skrivs ut.

I sin roll som ordförande för Region Norrbottens lokala programområde, LPO, för äldres hälsa har hon ett viktigt uppdrag att öka kunskapsstyrningen i vården såsom den organiserats via SKR, Sveriges kommuner och regioner.

Sköra äldre

Som ordförande för ett LPO handlar det bland annat om att tillsammans med de övriga kollegor som ingår att verka för ökad spridning av kunskap inom sitt område i hela Norrbotten.

– En av kunskapsstyrningens stora utmaningar är att koppla ihop regional och kommunal verksamhet. Hittills har det gått överraskande bra, säger Agnes Lindbo.

Hon är även ordförande för Norrbottens lokala arbetsgrupp, LAG, Sköra äldre.

– Vi är ett antal läkare och eldsjälar, som bland annat har tagit initiativ till ett geriatriskt forum där målgruppen är allmänläkare och sjuksköterskor i regionen och hemsjukvården, men också sjuksköterskor som arbetar på bland annat kommunernas äldreboenden. Till varje möte bjuder vi in gäster, ofta i form av en multiprofessionell expertpanel. Intresset har varit långt över förväntan.

Kunskapsstyrning i vården

Vi återkommer till hur hon ser på kunskapsstyrning i vården, som sedan 2018 är svensk vårds gemensamma system för att leverera en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet.

– Jag är jättepositivt inställd. Det gör att vi läkare blir mindre ensamma i våra yrkesroller. För oss i Norrbotten, inte minst här i Malmfälten, som ligger långt från närmaste universitetssjukhus, innebär det att vi får ta del av den senaste kunskapen och forskningen. Det gör att vi tillsammans med övriga regioner kan erbjuda en så likvärdig vård som möjligt, även om det är en hel del kvar för att nå målet.

För få geriatriker

I kunskapsstyrningen ingår också framtagandet av personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp inom olika sjukdomsområden. De utgör en gemensam grund för alla vårdgivare i Sverige, även om det kan finnas lokala avvikelser beroende på olika förutsättningar.

– Vi kan bland annat se att det finns skillnader när det gäller vård av kognitiva sjukdomar hos oss. Det beror till stor del på att vi har färre geriatriker i Norrbotten, säger Agnes Lindbo.

Hon konstaterar avslutningsvis att det nationella snittet på antal geriatriker per 100 000 invånare som är 65 år och äldre är 24. I Norrbotten skulle det behöva finnas 14,5 geriatriker för att ligga på det nationella snittet.

– Avsaknaden av tillräckligt många geriatriker ger längre väntetider, färre kontakter med hälsocentralen och att vi inte som i exempelvis Västerbotten kan erbjuda konsultationsronder mot hälsocentralerna. Fler geriatriker är ett måste för framtidens äldrevård, men samtidigt går det att göra en hel del redan nu. Exempelvis att skapa en tydlig struktur för utredning och uppföljning av kognitiv sjukdom, säger Agnes Lindbo.

 

Arbetet med kunskapsstyrning Äldres hälsa är uppbyggt på likartat sätt som för övriga 25 ämnesområden. Nationellt finns ett NPO, Nationellt programområde, sjukvårdsregionalt finns ett RPO, Regionalt programområde, och lokalt, i respektive region, ett LPO, lokalt programområde. Dessutom finns det i Region Norrbotten tre lokala arbetsgrupper.

Sidan senast uppdaterad: 3 mars 2024

Skriv ut sida