Kunskapsstyrning i dag och i morgon

Kunskapsstyrning är ett arbete som handlar om gemensam utveckling för en mer kunskapsbaserad, personcentrerad och jämlik vård. Vad innebär arbetet? Nina Fållbäck Svensson förklarar.

Nina är till vardags förbundsdirektör i Norra sjukvårdsregionförbundet, NRF. Just den här dagen är Nina inbjuden av Region Jämtland Härjedalens politiker för att föreläsa om NRF och det gemensamma arbetet.

– Jag kommer att berätta om det nationella systemet för kunskapsstyrning och den sjukvårdsregionala delen i arbetet. Det har tidigare handlat om att bygga en struktur för det sjukvårdsregionala samarbetet. Nu kommer vi att fokusera på hur vi kan följa upp och analysera hur kunskapsstyrningen tas in i hälso- och sjukvården och kommer patienter till del, säger Nina Fållbäck Svensson.

NRF och kunskapsstyrning

NRF är ett samverkansorgan i Norra sjukvårdsregionen som tar vara på och utvecklar gemensamma intressen inom hälso- och sjukvården. Kunskapsstyrningen, som är ett av områdena, har funnits sedan 2017 och är en viktig del av hälso- och sjukvården i dag och i morgon. Region Jämtland Härjedalen deltar i NRF:s utvecklingsarbete och arbetar liksom övriga regioner kontinuerligt med kunskapsstyrning som en naturlig del av hälso- och sjukvårdens utveckling.

– Kunskapsstöd som används i den kliniska vardagen, i patientmötet, är goda exempel på vad arbetet inom kunskapsstyrningen levererar. En viktig del är att stöden utgör en del av grunden till att sjukvården utförs likvärdigt i hela Sverige, säger Nina Fållbäck Svensson.

Vårdförlopp – ett kunskapsstöd

Systemet för kunskapsstyrning tar fram tar fram olika kunskapsstöd, det vill säga olika stödmaterial som till exempel kan hjälpa personal i hälso- och sjukvården att välja rätt behandling för en viss patientgrupp, eller att ta fram rutiner för sin verksamhet som bygger på den bästa tillgängliga kunskapen. Vanliga kunskapsstöd är sammanhållna vårdförlopp inom olika sjukdomsområden.

Vårdförlopp tas fram nationellt och beskriver aktiviteter som syftar till att alla ska få samma vård, oavsett var i Sverige patienten bor. När ett nytt nationellt vårdförlopp ser dagens ljus påbörjas arbetet med att implementera det inom respektive region, utifrån de förutsättningar som finns där. Utifrån beslut i hälso- och sjukvårdsledningen kan avvikelser från vårdförloppet beslutas. Det kan gälla till exempel aktiviteter som utförs av specifika resurser eller ledtider.

Vårdförlopp kan också beskrivas som ett stöd för att effektivisera vårdkedjan för ett antal sjukdomar.

Vårdförloppen är i grunden personcentrerade. Utföraren av vården kan anpassa aktiviteterna efter vad den enskilda patienten behöver, vilket kan innebära att hela eller delar av vårdförloppet används.

– Det handlar framför allt om att användningen av vårdförloppen ska ske på individnivå utifrån patientens behov och förutsättningar. Vi är alla individer och livet kan se olika ut för olika människor. Det kan även vara så att patienten har flera sjukdomar och då kan det påverka hur vårdförloppet används för just den personen, säger Nina Fållbäck Svensson.

Jämlikt och lätt att göra rätt

Vårdförloppen är framtagna utifrån att specialister inom olika områden, i olika delar av landet, har sett att det finns kunskapsbrister eller stora skillnader i kvalitet mellan olika verksamheter både inom och mellan olika regioner. För att vården ska bli mer jämlik så görs en nationell beskrivning över hur vården ska bedrivas inom det aktuella området.

Kunskapsstöden ska finnas tillgängliga för vårdpersonal i patientmötet för att göra det lätt att göra rätt. Ett av målen är också att patienterna ska uppleva en mer välorganiserad och helhetsorienterad resa genom vården utan onödiga väntetider i samband med utredning och behandling. På så sätt ska patienternas livskvalitet och nöjdhet med vården förbättras och vården bli mer jämlik och jämställd.

– Hittills har fokus varit på att bygga fungerande strukturer och att ta fram kunskapsstöd. Nu ändras fokus till att implementera och se till att kunskapsstöden används i klinisk vardag. Det blir också viktigt att följa upp och analysera medicinska resultat. Slutligen är en viktig del i det långsiktiga utvecklingsarbetet att säkerställa patienters fortsatta delaktighet i arbetet liksom att vidareutveckla samarbetet med kommunerna, säger Nina Fållbäck Svensson.

Fakta:

Kunskapsstyrning: är Sveriges hälso- och sjukvårds gemensamma system för att leverera en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet. Den som söker vård ska få likvärdig vård oavsett vilken region patienten kommer till.

Text och bild: Thomas Jarnehill, Region Jämtland Härjedalen.