Utvärdering av spatial och temporal smittspridning med hjälp av geografiskt informationssystem (GIS) och med Nephropathia epidemica (sorkfeber) i norra regionen som modellsystem

Projekt: Projekt 26/03

Jens Boman, Smittskyddsläkare, Smittskyddsenheten, Västerbottens läns landsting
Inger A von Rosen, Smittskyddsläkare, Smittskyddsenheten, Jämtlands läns landsting
Olle Gustavsson, Smittskyddsläkare, Smittskyddsenheten, Landstinget Västernorrland
Kia Karlman, Smittskyddsläkare, Smittskyddsenheten, Norrbottens läns landsting

Målsättning och syfte

Medlen från Visare Norr har medgivit Gert Olssons arbete med spatiotemporala frågeställningar rörande risker för smittspridning med nephropathia epidemica – sorkfeber – som modell. Sorkfeber orsakas av Puumala hantavirus vilket i sin tur härbärgeras och sprids av skogssork (Clethrionomys glareolus). Inom Visare Norrs verksamhetsområde diagnostiseras ca 90 % av sorkfeber i Sverige och sjukdomen är, efter influensa, den vanligaste allvarliga virusfebersjukdomen i norra Sverige och dödsfall förekommer. Det är angeläget att identifiera orsakerna till observerade mönster för smittspridning och som kan förknippas med förhöjd risk för smitta i tid och rum. Många fundamentala smittspridningsprocesser är allmänna. Det aktuella studiesystemets struktur gör det lämpligt som generell modell.

Metod

Serologiskt identifierade sorkfeberfall har använts som dataunderlag för att klarlägga de möjliga samband som kan finnas mellan förekomsten av smitta/kliniska fall och miljövariabler respektive säsongsberoenden. Med denna utgångspunkt har projektet sökt identifiera kritiska faktorer som förekomsten av smitta kan relateras till. Bland annat geografisk informations system (GIS) har använts till att åskådliggöra och analysera miljövariabler (skog, skogstyp, brukad mark etc.) som genom satellitbildsanalys kopplats till respektive smittolokals närområde. Från det omfattande patientmaterialet har en grupp patienter identifierats (n=220) som med stor säkerhet angivit trolig smittolokal, vilket kunnat knytas till specifik fastighet. De geografiska koordinaterna för dessa fastigheter identifierades via Lantmäteriet och användes för att på digitala kartor – baserade på tolkade satellitbilder – fastställa respektive fastighets omgivande miljö.

Resultat och betydelse

Projektet har så här långt kunnat påvisa en samvariation mellan platser för trolig Puumala virus exposition och förekomsten av barr-/barrblandskog i närområdet. I majoriteten av serologiskt identifierade sorkfeberfall uppger de intervjuade patienter som är säkra på expositionstillfället att detta skett i samband med aktiviteter i eller i anslutning till bostad eller uthus. Tiden på året då detta sker är ofta höst eller vinter och en majoritet av patienterna återfinns i kustnära områden. Denna bild bekräftar uppfattningen om att många, om inte de flesta, fall av sorkfeber orsakas av att skogssorkar under årets kallare och nederbördsrikare perioder söker sig mot mänskliga boningar. Då blir omkringliggande miljö än mer betydelsefull i att underlätta sorkars rörlighet och möjlighet att utnyttja bostadshus. En hypotes att testa för kustnära mönstret är huruvida tillgången på ett (för skogssorkar mot rovdjur) skyddande snötäcke spelar roll för deras rörlighet. Avsaknaden av ett snötäcke kan inducera skogssorkars rörlighet. Ett beständigt snötäcke kommer senare vid kusten än i inlandet. Denna kombination skulle då ge relativt större rörlighet mot bostäder för skogssorkar i kustnära områden. Hittills finns mycket få fall av sorkfeber konstaterade söder om Uppland, ca latitud 59° N. I takt med att allt större andel av Sverige beskogas finns en uppenbar risk att sorkfeber sprids söderut. Under senare tid har ett samarbete etablerats med professor David J. Rogers, Department of Zoology, University of Oxford, UK. Tillsammans med de analytiska resurser som där tillhandahålls och satellitbilder med låg upplösning skall kartor som illustrerar prediktioner för risk att exponeras för sorkfeber skapas som täcker hela landet. Den avgjort viktigaste faktorn i detta sammanhang är de data över sorkfeberpatienter som finns i projektet.

Dokumentation och rapportering

“Environmental factors associated with human hantavirus infections in northern Sweden as measured from geographical information technology (GIT)“ Posterpresentation vid The 3rd European Meeting on Viral Zoonotics, Saint Raphäel, Frankrike, 2005