Tidig identifiering av rehabiliteringsbehov vid sjukskrivning p g a besvär från rörelse/stödjeorganen

Projekt: Projekt 24/03

Bengt Sjölund, Professor, överläkare, Inst för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet
Martin Fahlström, Överläkare, adjunkt, Rehabiliteringsmedicin, NUS
Anna Tölli/Stefan Lundquist, Rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus
Hans Ruborg, Rehabiliteringsmedicin, Härnösands sjukhus

Målsättning och syfte

Sjukskrivningar på grund av smärttillstånd i rörelse- och stödjeorganen leder till negativa konsekvenser, såväl för individen som för samhällsekonomin, särskilt i norra regionen. Hälso- och sjukvården har svårigheter att möta rehabiliteringsbehoven hos sjukskrivna personer och dessa identifieras ofta sent i förloppet, när konventionella insatser är uttömda. Att tidigt identifiera individer med risk att utveckla långvariga smärttillstånd utan ”specifik” orsak men med funktionsnedsättning (dvs den vanligaste orsaken till förtida pension) har ett stort värde för att kunna ge rätt intervention till rätt individ. Under senare år har försök gjorts att ta fram instrument som tidigt kan förutsäga huruvida patienter med subakuta smärttillstånd riskerar att utveckla kroniska besvär. Linton och medarbetare har utvecklat ett instrument (Örebro Musculoskeletal Pain Questionnaire) som visat lovande resultat. Med en enkel screening har man fokuserat på psykosociala faktorer som utgör risk för utveckling av kronisk smärta. Metoden är lättanvänd, har prövats på patienter med måttlig smärta och resultaten har publicerats (Linton SJ, Boersma K.Early identification of patients at risk of developing a persistent back problem: the predictive validity of the Orebro Musculoskeletal Pain Questionnaire. Clin J Pain. 2003, 19:80-86) Det är dock oklart om dessa resultat är generaliserbara. Syftet med detta projekt är att för norrländska förhållanden pröva ovanstående instrument, där målsättningen är att studera om detta kan användas för att i värdera om rehabiliteringsinsatser skall igångsättas, i vilken omfattning och på vilken vårdnivå dessa insatser bör ske.

Metod

Med stöd av tillgänglig sjukförsäkringsstatistik har 400 konsekutiva sjukfall med besvär från rörelse- och stödjeorganen identifierats av en tjänsteman vid Försäkringskassan vid sjukskrivningsdag 28.. De sjukskrivna personerna erbjöds snarast därefter brevledes att besvara ett ÖMPQ frågeformulär.. Svaren har analyserats och skall även följas på individnivå med avseende på sjukskrivningsmönster efter ett år via Riksförsäkringsverket.

Resultat och betydelse

Av de 400 fallen sorterades 25 bort då diagnosen från rörelse- och stödjeorganen avsåg posttraumatiskt tillstånd eller systemsjukdom. Av 375 utskickade formulär returnerades 229 vilket gav en svarsfrekvens på 61 %. En majoritet av de svarande (59 %) var kvinnor, medelåldern var 46 år, 92 % var födda i Sverige och drygt 7 % var arbetslösa.

Förutom att kvinnorna hade mera utbredda besvär än männen förelåg könsskillnader i de delvariabler som beskrev känsla av spänning och stress, där kvinnorna hade högre medelvärde. Männen beskrev högre medelvärden avseende smärtökning vid fysisk aktivitet, tolkning av smärtan som en signal att sluta med aktivitet och uppfattning att man inte bör utföra normala aktiviteter då man har ont. Vid beräkning av totalscore visade sig de norrländska medelvärdena ligga betydligt högre än i tidigare studier gjorda i södra Sverige. Vid klassificering av patienterna i risknivåer för långtidssjukskrivning låg 71 % i högriskgrupp, vilket är betydligt högre värde än i andra delar av landet. Ingen skillnad förelåg här mellan kvinnor och män. Dessa förvånansvärt negativa resultat med avseende på risknivåer i regionen är inte tidigare kända. Resultaten ska nu ligga till grund för fortsatta studier och jämförelse med uppföljande sjukskrivningsstatistik, vilket inte kunnat göras inom ramen för denna projekttid.

Dokumentation och rapportering

Efter värdering av enkätdata mot sjukskrivningsdata skall resultaten publiceras i form av artikel i en vetenskaplig tidskrift.