The natural history of disease progress of COPD; Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, KOL, hypoxi i relation till lungfunktion och sjukdomsutveckling

Projekt: Projekt 28/06, Projekt 14/07, Projekt 15/08

Anne Lindberg, Lung- och allergisektionen, Sunderby sjukhus
Thomas Sandström, Lung- och allergiklinken, NUS
Lars Gunnar Larsson, Olin-studierna, Lung-och allergisektionen, Sunderby sjukhus

Målsättning och syfte

Övergripande frågeställning är att studera naturalförloppet vid KOL inkluderande frågeställningar avseende co-morbiditet och mortalitet där också ett hälsoekonomiskt perspektiv ingår.

Delmål: Mäta incidensen av snabb försämring av lungfunktion och identifiera riskfaktorer för densamma, Kartlägga syrgasmättnad i förhållande till lungfunktion, Longitudinellt följa utveckling av lungfunktion och syrgasmättnad, Validera saturationsmätning som screeningmetod för detektion av respiratorisk insufficiens, Kartlägga samband mellan exacerbationer och försämring av lungfunktion

Metod

Samtliga individer med KOL enligt GOLD, FEV1/FVC<0.70 (n=993), identifierades vid den senaste kliniska uppföljningen av OLIN-studiernas vuxenkohorter under åren 2002-2004 tillsammans med en lika stor köns- och åldersmatchad kontrollgrupp utan obstruktiv lungfunktionsnedsättning. Studiepopulationen (n=1986) har sedan år 2005 inbjudits till årlig undersökning med ett basprogram inkluderande strukturerad intervju, spirometri och saturationsmätning samt frågeformulär för skattning av livskvalitet (SGRQ och SF36). De individer som ej har kunnat medverka vid klinisk undersökning har kontaktats per telefon för den strukturerade intervjun. Delstudier med specifika frågeställningar har adderats varje år; år I cardiovaskulär co-morbiditet, inflammationsmarkörer och genetik, år II hälsoekonomi, frågeformulär fatigue, år III exacerbationer, forts fatigue, år IV blodgaser då saturation <93%, fysisk aktivitet (frågeformulär IPAQ), år V muskelstyrka, år VI (pågående) cardiovaskulär co-morbiditet.

Resultat och betydelse

Deltagandet har genomgående varit högt, under åren 2005-2008 aldrig understigit 88 % (telefonintervjuer inkluderade). Hittills presenterade resultat har fokuserat på de årliga undersökningsresultaten inkluderande mortalitet, hälsoekonomi, exacerbationer och fatigue. Data för longitudinella bearbetningar av sjukdomsutveckling vid KOL inkluderande lungfunktion, saturation, livskvalitet och comorbiditet är insamlade åren 2005-2009 och pågår år 2010. Databas för bearbetning av longitudinella data håller på att upprättas. Mortaliteten var redan efter år I signifikant högre bland individer med KOL, 5.1%, jämfört med kontrollgruppen, 3.0% (p=0.018), 8.3% respektive 4.6% år II (p=0.001) och 10.9% respektive 5.8% år III (p<0.001), 14.0% respektive 8.2% preliminära data år IV (p<0.001). Mortaliteten ökade med ökad svårighetsgrad av sjukdom och KOL var en signifikant riskfaktor för död oberoende av kön, BMI, rökvanor och bruk av hjärtmediciner. Trots att 90 % i KOL-kohorten har KOL stadium I eller II hade de år 2006 signifikant fler vårdtillfällen på sjukhus, oavsett om förorsakat av KOL eller andra sjukdomstillstånd och antalet vårddagar var 25 % högre i KOL-kohorten. Exacerbationsdata (år 2006) har visat att 36 % av individerna med KOL hade haft en period med nedre luftvägsbesvär eller nedre luftvägsinfektion (exacerbation) under gångna året jämfört med 24 % i kontrollgruppen (p<0.001). Proportionen ökade med ökad svårighetsgrad av KOL; stadium I, II och III & IV 33 %, 39 % respektive 50 %.

Genom att följa denna mycket väl karakteriserade befolknings-representativa KOL-kohort och kontrollgrupp ges unika möjligheter att studera sjukdomsförloppet vid KOL inkluderande lungfunktionsförändring, utveckling av andningssvikt, mortalitet, dödsorsaker vid olika svårighetsgrader av KOL, comorbiditet, hälsoekonomi och livskvalitet, också i jämförelse med en kontrollgrupp utan obstruktiv lungfunktionsnedsättning. Insamlade data ger underlag för riskfaktoranalyser på befolkningsbasis kan bidra till att finna instrument för tidig identifikation av KOL och därmed möjligheter till preventiva insatser. Resultaten kan förväntas få betydelse för såväl den enskilda patienten och den behandlande läkaren som sjukvårdshuvudmannen.

Dokumentation och rapportering

Mortalitetsdata har i posterform alltsedan 2006 presenterats årligen vid European Respiratory Societys (ERS) årskongress och Läkarsällskapets Riksstämma (RS). Hälsoekonomiska data har presenterats på ERS och RS 2008 och 2009. År 2010 presenteras posters med exacerbationsdata och hälsoekonomiska data på ERS samt en oral presentation med resultat av djupintervjuer avseende upplevelser av fatigue vid KOL och abstract är godkänt för presentation på RS. Årligen har dessutom motsvarande data presenterats på lokala FoU-dagen inom Norrbottens läns landsting. Studiedesign och mortalitet år I är publicerat (Clin Resp J 2007), doktorandprojekt pågår (KOL-fatigue-livskvalitet samt KOL-cardiovaskulär comorbiditet), manuskript är inskickade för bedömning och ett flertal manuskript föreligger i skrivarfas. Ytterligare doktorandprojekt planeras.