The natural history of disease progress of COPD; Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, KOL, hypoxi i relation till lungfunktion och sjukdomsutveckling

Projekt: Projekt 20/09,

Anne Lindberg, Lung- och allergimottagningen, Sunderby sjukhus
Thomas Sandström, Lung- och allergiklinken, NUS
Lars Gunnar Larsson, Olin-studierna, Lung-och allergimottagningen, Sunderby sjukhus

Målsättning och syfte

Övergripande frågeställning är att studera naturalförloppet vid KOL inkluderande frågeställningar avseende co-morbiditet och mortalitet där också ett hälsoekonomiskt perspektiv ingår.

Delmål: Kartläggning av cardiovaskulär co-morbiditet inkluderande EKG och mätning av arterial stiffness.

Metod

Vid den senaste kliniska uppföljningen av OLIN-studiernas vuxenkohorter under åren 2002-2004 identifierades samtliga individer med KOL enligt GOLD, FEV1/FVC<0.70 (n=993 tillsammans med en lika stor köns- och åldersmatchad kontrollgrupp utan obstruktiv lungfunktionsnedsättning. Studiepopulationen (n=1986) har sedan år 2005 inbjudits till årlig undersökning med ett basprogram inkluderande strukturerad intervju, spirometri och saturationsmätning samt frågeformulär för skattning av livskvalitet (SGRQ och SF36). De individer som ej har kunnat medverka vid klinisk undersökning har kontaktats per telefon för den strukturerade intervjun. Delstudier med specifika frågeställningar har adderats varje år; år I cardiovaskulär co-morbiditet inkluderande EKG, inflammationsmarkörer och genetik, år II hälsoekonomi, frågeformulär fatigue, år III exacerbationer, forts fatigue, år IV blodgaser då saturation <93%, fysisk aktivitet (frågeformulär IPAQ), år V muskelstyrka, år VI (2010) cardiovaskulär co-morbiditet inkluderande EKG och non-invasiv mätning av arterial stiffnes

Resultat och betydelse

Deltagandet har genomgående varit högt, under åren 2005-2010 aldrig understigit 85 % (telefonintervjuer inkluderade). Hittills presenterade resultat har fokuserat på de årliga undersökningsresultaten inkluderande co-morbiditet, hälsoekonomi, exacerbationer, fatigue och mortalitet. Vid rekryteringstillfället hade individer med KOL högre förekomst av bland annat cardiovaskulär sjukdom, kroniska näsbesvär och behandling för gastroesofageal reflux. Trots att 90 % i KOL-kohorten har KOL stadium I eller II hade de år 2006 signifikant fler vårdtillfällen på sjukhus och antalet vårddagar var 25 % högre. Exacerbationsdata (år 2006) visade att 36 % av individerna med KOL hade haft en period med nedre luftvägsbesvär eller nedre luftvägsinfektion (exacerbation) under gångna året jämfört med 24 % i kontrollgruppen (p<0.001), proportionen ökade med svårighetsgrad av KOL; stadium I, II och III & IV 33 %, 39 % respektive 50 %. Fatigue är vanligt bland individer med KOL och vid KOL stadium >2 med luftvägssymptom finns en signifikant ökad risk för kliniskt betydelsefull fatigue också efter justering för kön, ålder, BMI, rökvanor och förekomst av hjärtsjukdom. Efter år 2005 var mortaliteten 5.1% bland individer med KOL och 3.0% bland individer utan KOL (p=0.018) och efter år 2008 14.0 % respektive 8.2% (p<0.001). Mortaliteten ökade med svårighetsgrad av sjukdom och KOL var en signifikant riskfaktor för död oberoende av kön, BMI, rökvanor och hjärtmedicinering. Efter första kvartalet 2011 hade 21.1% av individerna med KOL och 15.5% av individerna utan KOL har avlidit. Skillnaden mellan grupperna kvarstår men förefaller att plana ut. Det är rimligt att förvänta att en ”healthy survivor effect” med tiden påverkar mortalitetsdata och därmed ökar möjligheterna att utöver riskfaktorer för död också kunna studera faktorer relaterade till långtidsöverlevnad vid KOL. Hittills har tvärsnittsdata presenterats från de årliga undersökningarna och under innevarande år kommer en databas för bearbetning av longitudinella data att upprättas. Genom att följa denna mycket väl karakteriserade befolknings-representativa KOL-kohort och kontrollgrupp ges unika möjligheter att studera sjukdomsförloppet vid KOL inkluderande lungfunktionsförändring, utveckling av andningssvikt, mortalitet, dödsorsaker vid olika svårighetsgrader av KOL, co-morbiditet, hälsoekonomi och livskvalitet, också i jämförelse med en kontrollgrupp utan obstruktiv lungfunktionsnedsättning. Insamlade data ger underlag för riskfaktoranalyser på befolkningsbasis vilket kan bidra till att finna instrument för tidig identifikation av KOL och därmed möjligheter till preventiva insatser. Resultaten kan förväntas få betydelse för såväl den enskilda patienten och den behandlande läkaren som sjukvårdshuvudmannen.

Dokumentation och rapportering

Data på mortalitet, hälsoekonomi, exacerbationer och fatigue har alltsedan 2006 årligen presenterats vid European Respiratory Societys årskongresser, Läkarsällskapets Riksstämmor och på lokala FoU-dagar inom Norrbottens läns landsting. Studiedesign och mortalitet år I är publicerat (Clin Resp J 2007). Ett flertal manuskript finns i publikationsprocess (med fokus på mortalitet, co-morbiditet, fatigue respektive hälsoekonomi). Doktorandprojekt pågår (KOL-fatigue-livskvalitet samt delarbeten för KOL-cardiovaskulär comorbiditet) och ytterligare ett doktorandarbete är i planeringsfas (mortalitet och dödsorsaker vid KOL).