Liv och hälsa 2002 – fördjupad bortfallsanalys

Projekt: Projekt 27/03

Urban Janlert, Professor, Folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi, Umeå universitet
Christina Reuterwall, Docent, Samhällsmedicin och folkhälsa, Jämtlands läns landsting
Birgitta Malker, Epidemiolog, Epidemiologiska enheten, Landstinget Västernorrland

Målsättning och syfte

Projektet syfte var att i klarlägga bortfallets storlek och karaktär i en omfattande befolkningsenkät som vänder sig till ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen i den norra sjukvårdsregionen. Projektets syfte var att ge ökad kunskap om bortfallets påverkan på resultaten av en befolkningsenkät till ett slumpmässigt urval om knappt 25 000 personer i åldern 16-84 år i norra sjukvårdsregionen. Målet var att genom en fördjupad bortfallsanalys bättre skatta en ”korrekt” prevalens för några av de viktigaste variablerna.

Metod

I projektet ”Liv och hälsa i Norrland 2003” vidtogs vissa åtgärder för att möjliggöra en fördjupad bortfallsanalys i samband med postenkäten. a) Inom det totala urvalet gjordes ett särskilt urval av ca 4 000 personer. Denna grupp följdes särskilt med flera påminnelser och telefonintervjuades för att minimera bortfallet. b) E n s.k. kalibrering av enkätsvaren (hela materialet) beställdes av SCB. Kalibreringen innebär att svarande och bortfall jämförs med avseende på ett antal, för svars- och bortfallsmönstret antagna kritiska variabler (t.ex. sociala och ekonomiska förhållanden). På detta sätt kan pga. bortfall av underrepresenterade grupper kompenseras genom att motsvarande grupper bland dem som svarar viktas upp. alternativ formulering föregående mening: Härigenom kan resultaten av enkätsvaren kompenseras för eventuellt olika stort bortfall i olika subgrupper av befolkningen (viktade resultat). Genom att jämföra viktade och oviktade svar kan man skaffa sig en uppfattning av bortfallets betydelse för viktiga frågor som t.ex. rökvanor. I tillägg till detta har också svarsmönstret över tid studerats (dvs. huruvida de som svarade tidigt på enkäten svarar på ett annat sätt än de som svarat sent) för att studera bortfallet bl.a. med avseende på olika variabler.

Resultat och betydelse

Hittillsvarande analys har i huvudsak jämfört skillnaden i olika variabler mellan dem som svarat tidigt (eller utan påminnelse) och sent (eller efter en eller flera påminnelser/telefonintervju). Män och yngre personer hade lägre benägenhet att svara än kvinnor och äldre. Andelen med gott eller mycket gott hälsotillstånd föreföll också vara högre bland dem som svarade sent. Samma fynd gäller oro, nedstämdhet och stress – dvs. de som svarade sent och efter påminnelser mådde allmänt bättre än de som svarade tidigt. Alkoholkonsumtion och rökning var större hos sena svarare än hos tidiga, bland såväl kvinnor som män.

Dokumentation och rapportering

På grund av svårigheter att få tid att genomföra analysen har arbetet avbrutits halvvägs, och pengarna har återbetalats till Visare Norr. Hittillsvarande resultat är dokumenterade i en PM av Salmir Nasic ”Bortfallsanalys ’Liv och hälsa’”. Med utgångspunkt i denna rapport kommer en av oss (Birgitta Malker) att under sommaren och hösten arbeta vidare med materialet för att fullfölja de ursprungliga planerna. Målet är att i en artikel eller rapport publicera mer generella resultat av studien.